Lyckat med FaR-mottagningar för att främja psykisk hälsa

Fler mår fysiskt och psykiskt bättre och har kommit igång med fysisk aktivitet som behandlingsalternativ vid psykisk ohälsa med stöd av FaR-mottagningar. Det framgår av en färsk rapport om ett avslutat projekt i Södertälje, Rinkeby-Kista, Akalla och Husby. "Konceptet med en stödfunktion som länk mellan vårdgivare, patient och egenvård är både förskrivare och patienter nöjda med. Förhoppningen är att kunna utveckla och modifiera modellen", säger Cecilia Berg, koordinator för kunskapsteam FaR vid APC.

Projektet, som startade 2018, riktade sig till invånare och hälso- och sjukvårdspersonal i Södertälje, Rinkeby-Kista, Akalla och Husby. Områdena valdes utifrån behov och risker för psykisk ohälsa bland befolkningen och låg förskrivning av fysisk aktivitet på recept. Syftet var att bredda användningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) för att motverka psykisk ohälsa.

 – Därför är det glädjande att resultaten pekar på att de flesta patienter som deltagit upplever att den fysiska och psykiska hälsan blivit bättre, att den fysiska aktiviteten ökat och stillasittande minskat. Även förskrivarna är nöjda, främst med stödet från FaR-mottagningarna.

Viktig länk mellan vård och egenvård

Totalt nappade 156 vårdgivare från 21 enheter på att delta i projektet. De utbildades i metoden FaR och fick expertstöd av hälsopedagoger. I nästa steg rekryterades patienter med mild till måttlig depression, ångest, stressrelaterade besvär eller som var i farozonen för psykisk ohälsa. De blev erbjudna individuellt anpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.

– FaR-mottagningarna har fyllt en viktig funktion som bro mellan förskrivare, patient och egenvård, säger Cecilia Berg.

Vid projektets början och slut fick patienter som kommit till FaR-mottagningen skatta sin motivation, fysiska aktivitetsvanor, upplevda hälsa och fysiska kapacitet. Förskrivarna fick besvara frågor om förkunskaper, attityder och rutiner i relation till FaR.

Totalt tog FaR-mottagningarna emot 296 recept med fysisk aktivitet från förskrivare. Trots ett stort bortfall mellan första och sista mättillfället skattade patienterna en signifikant förbättring av fysisk, psykisk och allmän hälsa. De uppgav även att den fysiska aktiviteten ökat och att stillasittandet minskat. Andelen som uppnådde minst 150 aktivitetsminuter i veckan hade även ökat.

– Resultatet ska ses i ljuset av att interventionen pågick mitt under pandemin, en faktor vi trodde kanske skulle spä på känslan av extra utsatthet och psykisk ohälsa bland våra deltagare, säger Cecilia Berg.

I intervjuer framkom även att både patienter och förskrivare var mycket positiva med FaR-mottagningarna och hälsopedagogerna som välbehövlig länk mellan vård och egenvård. Stöttningen vare sig det var telefonsamtal eller möten och planering beskrev förskrivarna som särskilt värdefullt. Vetskapen om att patienterna blev väl omhändertagna efter att de lämnat vårdenheten kändes också tryggt. Något även patienterna uppgav som viktig faktor för att genomföra ordinationen. Många patienter uppskattade även att mottagningarna inte låg i en konventionell sjukvårdsmiljö.

– Konceptet verkar vara en väg för att öka användningen av FaR-metoden och medföra ökad fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa, säger Cecilia Berg.

Mer fokus på "hur" man inför FaR

Hon menar att fynden från projektet kan underlätta det fortsatta arbete med FaR som viktig metod inom hälso- och sjukvården.

– Vi behöver inte längre säga att FaR är bra, det vet alla. Däremot om hur man ska göra finns det mycket mer att önska. En lärdom är att vi behöver fokusera mer på implementeringen, säger Cecilia Berg.

Cecilia ser några tänkbara åtgärder för att få fler ordinationer av motion. Mer ordnade rutiner och metodstöd till förskrivare för att komma igång med FaR står högt på listan, liksom journalsystem som underlättar FaR-ordination, exempelvis att KVÅ-koder ska komma upp automatiskt utifrån gjorda inmatningar. Nya utbildningskoncept där exempelvis webbutbildning kombineras med diskussioner och arbete om införande är annat viktigt.

Utveckla modellen vidare

Att ta fram en modifierad modell av upplägget med FaR-mottagningar som kan användas mer brett är annat angeläget. Hälso- och sjukvården är en bra plats för att arbeta med fysisk aktivitet på recept eftersom det ofta finns ett inarbetat förtroende mellan vårdgivare och patient. Men ibland behövs även stöd i hur patienterna ska få till sin aktivitet enligt Cecilia.

– I projektet framkom tydligt att länken mellan förskrivare och patientens egenvård var en viktig framgångsfaktor. Men för att det ska fungera på lång sikt behöver organisering och bemanning utvecklas ytterligare. Kanske skulle vi även kunna testa om patienterna kan få motivation, stöd och uppföljning via digitala hjälpmedel, avslutar Cecilia Berg.